Över en vecka sedan ju, har ju till och med längtat lite hit, för det är trots allt en trevlig plats att landa på, att sammanfatta och minnas, få sitta ner en stund och återkoppla till dagar som varit.
Men nu blev det ett mer eller mindre ofrivilligt uppehåll eftersom vår hårddisk, dit vi samlat ALLA bilder, med rädsla för att datorn ska krascha, DEN kraschade… Ja men ni förstår nog… Paniken….. Fick andnöd av att bara tänka på hur många bilder som kan ha försvunnit…. Orkade knappt ens försöka tänka på hur många och vilka bilder som gått förlorade…. TACK och LOV att vi då råkar ha världens snällaste och förmodligen säkraste granne när det gäller just sånt här, så hur han nu bar sig åt, har reparerat detta…. PUH… Satt och kikade igenom lite igår kväll och alla bilder är ett endaste virrvarr och ligger väldigt ostrukturerat på en hårddisk, MEN, dom finns där i alla fall. Gissa om vi kommer att se över våra back up´s för just detta nu…. Hua…. Och som jag åter ångrar att jag inte än fått till de där fotoböckerna som jag önskar att jag hade och som jag längtar att en dag kunna ha tid, ork och motivation till att ta tag i…..
Men nu så, nu kan jag äntligen backa tillbaka tiden som nu är till och med över en vecka sedan då jag och Liten styrde färden mot gamla hemstaden Köping och kusinen Alfrida´s studentbal.
Det var verkligen en stor ära att få vara med henne lite vid sidan denna dag och bara se hur hon fullkomligt strålade. Alltså denna tjej, som för mig alltid varit en liten super lockig skrulta som jag med stort nöje var barnvakt till när hon var mindre. En tjej som alltid varit så go.
Helt overkligt att hon nu, så snabbt….vuxit upp och blivit till en så fin och vacker tjej med hjärtat på rätt ställe.
Var en fröjd att få fota henne innan det var dags för henne att ge sig iväg mot Stora Torget och Bivurparken där alla studenter samlas för mingel innan de beger sig till Sundbyholms slott för balen.
Själv fick jag aldrig ta del av detta då jag gick 2 årig gymnasielinje och det endast var de som gick tre årig linje som fick gå, på grund av åldersgränsen att dricka bland annat champagne. Jag tror ju inte att det är champagnen som lockar när man får tillfälle att få vara med om en sån här upplevelse, men nu var det så då, så jag är glad att vi fick vara med om detta iaf.
När Alfrida skickade den första bilden till mig på klänningen fullkomligt häpnade jag.
Enligt mig den absolut finaste balklänning jag sett. Så himla vacker med alla detaljer, den fina ljusrosa färgen, pärlor, paljetter, spets, ja men allt med den….
Hon om någon kunde verkligen bära upp den. Så himla vacker.
Samt med de extra detaljerna med örhängena, den otroligt fina och passande frisyren, de små rosa rosorna, ja men vi kunde inte se oss mätta…
Sedan var det dags att bege sig ner mot staden. vi släppte av kusinen hos en tjejkompis som bodde precis vid torget och där på torget väntade vi sedan tillsammans med mormor tills de skulle komma.
Liten var helt salig och tyckte detta var en otrolig upplevelse.
|
Finaste mamma/mormor och goaste Liten |
|
Dagen till ära var ju både jag och Liten passande nog klädda i rosa =0) Måste ju representera kusinen! |
Liten blev så glad när hon fick syn på kusin Alfrida igen.
På torget mötte hon upp sin kavaljer som var en gammal klasskamrat till henne, vilket så klart kändes skönt då de redan kände varandra och det blev mer naturligt direkt.
Så himla fina tillsammans -
En jättefin detalj var att killarna hade med sig en korg med bubbel, glas och som denne jordgubbar, en superfin gest tycker jag.
Känns också det så overkligt att där står den där lilla lockiga skrultan och dricker champagne, hur gick det till..!?
|
Fina goa syskon, kusin Alfrida och Tage Även Tage liksom, hallå, du var ju nyss tre-fyra år och satt ute på Hjärterön och trädde jordnötsringar på dina små fingrar…!? |
Det blev en jättefin dag på alla sätt och vis och jag är så evigt glad och tacksam att vi fick vara med på denna dag och följa dig Alfrida.
Hoppas du fick en fantastiskt kväll och bal på slottet!
Njut av de här sista veckorna i skolan, hoppas du får många fina minnen
Nu ser vi så fram emot studentdagen och håller världens starkaste tumme för att du kommer in på skolan här…! Kommer förmodligen gråta floder när du kliver ut på balkongen på studentdagen….
Den känslan som jag minns den själv är obeskrivlig.
Åh Alfrida, önskar dig allt gott och det bästa nu den sista tiden som gymnasieelev och jag är så säker på att du har en enormt ljusnande framtid framför dig.
Tack för att vi fick vara med dig denna dagen!