Hem ljuva hem

Hem ljuva hem

onsdag 28 januari 2015

Plågar mig själv med tillbakablickar och drömmer mig bort….


Älskade underbara Khao Lak, där vi känner oss mest hemma nu

 När den här årstiden är som finast, alltså när snön ligger vit och knarrig, frosten och snön glittrar och temperaturen lägger sig runt -5 till -10, då tycker jag det kan vara riktigt riktigt fantastiskt, och ljuvligt….. Som det var i helgen, då mår jag gott… Men när det är som nu, några dagar senare…. Regnet vräker ner och det är bara grått, blåsigt och slaskigt, ja men då kan det lika gärna vara.. 
Usch och fy vad trist… Ska det vara vinter då ska det VARA VINTER… 

Nu hade det inte varit fel, att som de två senaste åren, ha haft en långresa till Thailand att stötta sig mot och se fram emot när det känts som tyngst… De här månaderna, februari-mars som enligt mig är de tyngsta mellanmånaderna, framförallt när vädret är som nu…

I år blir det ingen Thailandsresa… suck… 
Vi prioriterar pågående renovering istället.

Vi sa efter vår förra resa att  nej, nu var vi ganska nöjda med Thailand, då det har även sina nackdelar där med. Ett annats landsfolk som tagit över stora delar av det vackra landet, och ok, visst vi svenskar är väldigt många där, men det är inte oss jag syftar på nu… Thailands miljö bakom det vackra stränderna är långt ifrån miljövänligt och sopsorteringen är obefintlig. Klart att det påverkar helheten. Men oj, visst har landet fortfarande en enorm skönhet och charm, det kan vi bara inte komma ifrån, och just DEN biten saknar vi nu… Hur dum får man vara då när man vill dit som mest, jo men då går vi in och tittar på bilderna från våra resor… Som Liten sa när vi satt och kikade - Det känns som det var igår vi var där… Och faktiskt, det gör det. Kan känna den ljuvliga värmen, jag kan höra ljudet av vågorna, av syrsorna, känna dofterna, smakerna, allt, precis som att det var igår….

De ljumma kvällsdoppen i solnedgången
Har varit heeeelt underbart att ha gjort dessa resor tillsammans med de jag älskar mest.
Att få se hur Liten vuxit av vistelserna i detta land och hur hon anpassat sig otroligt bra att resa runt så mycket som vi ändå gjort.


De vackra stränderna på Ko Koh Kao


En liten tjej på vår första tur på Koh Lanta där vi var innan vi åkte vidare till Koh Lipe och Koh Mook


Det fantastiska vattnen på Koh Lipe

Små fingrar som utforskade livet på Koh Lipe


Så himla lyxigt att bara få vara tillsammans, ta dagarna som de kom, slappa, sköna, härliga dagar.


Mysiga Koh Lipe med gågatan som gick rakt igenom ön, med små butiker, stånd och restauranger längs hela vägen. 
Älskade underbara.
Lilla gumman, vad stor hon blivit på bara två år…suck…



Fantastiska frukter, fantastisk natur.


Den lilla utforskaren som varit så tacksam och lätt att resa med
Åter på Koh Lanta för några slappa dagar och lite nagelfix för ingen peng alls i princip...
Vi hittade vårt underbara Foto Hotel som ligger oss så varmt om hjärtat.



Men det är liksom vårt kära Kao Lak vi återvänder till trots allt.
Vi startade vår första resa där och avslutade den där likaså.
Vår första resa, 2013 blev och är fortfarande väldigt speciell för mig och oss. Det var vår första riktiga semesterresa tillsammans. Vi kom till en fantastisk plats, men det bästa med allt var nog att vi då hade älskade mor och far på hotellet bredvid oss hela första veckan och det var SÅ härligt. Att vara så långt hemifrån men ändå få ha dem så nära i en miljö som denna. Är evigt tacksam att vi fick den veckan tillsammans där. 


Eftersom vi hade lämnat resan ganska öppen och inte planerat alltför mycket, överraskade vi Liten med att i smyg ha bokat även de sista dagarna i Kao lak. Hon blev så lycklig när vi återvände dit så hon fick träffa sin vän i fisken "Blurre" som hon matade med bröd varje morgon.


Det var alltså inte för inte vi valde att starta vår andra resa 2014 med en vecka i Kao Lak.
Så skönt att få komma dit och varva ner innan vi for vidare på nya äventyr. Trodde verkligen inte att jag skulle få komma tillbaka så snart när vi lämnade det sist. Underbart, men faktiskt så var saknaden efter kära mor och fars närhet påtaglig för mig. Jag brukade gå över till deras hotell och kika lite vid deras gamla bunga för att drömma mig tillbaka och ändå försöka känna deras närvaro, fånigt kanske men ja, det var verkligen något speciellt att få vara där med dem den där gången.



Från Khao Lak kan man utan att åka alldeles på tok för långt, ut på lite olika utflykter och resmål, så vi tog en dagstur till Koh Tachai. En fin ö med galet klart och vackert vatten.
JÄTTE varmt denna dag och ganska svårt att hitta skugga, men det var ändå ljuvligt och härligt att få ha upplevt det och få ha snorklat i det klara vattnet.


De bästa


Inte bara vackert vatten utan även kritvit sand.



Sedan bar det av till andra sidan, till Koh Chang.
Också fint på sitt sätt, men vi har nog ändå hjärtat kvar mer på andra sidan.

Älskade underbara bästa mellanmålet, fruktallrik med färsk frukt och färsk kokosnöt, åh så gott det var...

Vi gjorde även härifrån små utflykter, till Koh Kood och Koh Mak där vi nog hade väldigt tur med den första ön och extrem otur med den andra, men några erfarenheter rikare så klart ;0) 


Underbara Koh Kood där det var såååå lugnt på en egen strand, väldigt få turister och en egen pool vid rummet. Åh vad vi mös där…


Kommer aldrig glömma den stunden när jag och Liten var nere i vattnet och snorklade och hon reste sig  upp och sa - Nej, nu behöver jag inte armpuffarna längre mamma… Sprang upp på stranden och lämnade dem, kom ner i vattnet igen, snorklade vidare och flöt runt som en kork, medan vi kikade på de vackra fiskarna och gjorde tecken till varandra under vattnet. Då tårades ögonen i cyklopet, sån otroligt mäktig känsla som jag för alltid kommer bära med mig.



Efter våra två öutflykter åkte vi tillbaka till Ko Chang för några dagar till.

De supergulliga smyckesföräljarna på stranden.

Happy Hour på bl.a. Mojitos framåt senare delen av eftermiddagen, som vi sippade på till solnedgången och den sköna tystnaden, i värmen, innan vi drog oss tillbaka till bungan för att duscha, ta det lite lugnt innan vi gick ut på kvällen för att äta middag, antingen på någon av de mysiga restaurangerna längs stranden eller inne i byn.

 Vi avslutade vårt ö och strandliv på mysiga Koh Samet där vi fick några riktigt mysiga avslutande dagar innan vi åkte till Bangkok för lite avslutande shopping innan det var dags för hemfärd igen. Bangkok var verkligen inget för oss, usch och fy, nej tacka vet jag det slappa ölivet…!


Åh det där lugnet som infann sig där, i det där varma härliga landet. Ja men jag tror jag faktiskt fick med mig en bit hem den här gången. Jag lovade mig själv det där och då och jag tror baskemejjen jag hållit det löftet. 


Åh vad jag har plågat mig själv nu… .Usch och fy, har kommit på mig själv med att känna mig gråtfärdig, jag vill tillbaka, så är det bara, en dag ska vi dit igen….

Men nu försöker vi blicka framåt till lite andra saker istället för Thailand. Ska påminna mig om de hemska infekterade betten min kropp fylldes av, hur drygt det var att pruta, hur varmt det var, det där otrevliga folket som tagit över stora delar av de vackra landet, osv…. 

I år ska vi pröva på något nytt… Vi börjar med en liten klassisk skidsemester… Varken jag eller Liten har någonsin åkt slalom…Att hon inte har gjort det är väl inte jättemärkligt, men att jag ska försöka lära mig detta nu vid fyllda 40… Men bättre sent än aldrig….!? Vi får väl se hur det går… 
Nybörjarhjälp ska vi få, tack och lov! =0) 
Hur som helst tycker inte jag det finns något bättre än när vi får vara lediga tillsamman och hitta på saker, oavsett om det sker på hemmaplan eller någon annanstans.

Sedan har vi bokat en veckas klassisk charter till Gran Canaria.
DET ska bli spännande. Vi insåg att om det är någon gång vi ska göra just det är det nu medan Liten ändå är så "liten" som hon är för att kunna uppskatta de barnaktiviteter som finns och erbjuds och tydligen ska vara väldigt bra!? Som mannen säger så är det ändå gott att slippa tänka på vart vi ska åka, att istället bara få vara på ett och samma ställe, ha allt i princip serverat och ta dagarna som de kommer även där. Och det bästa, att få vara lediga tillsammans.


Så nu, ska jag sluta plåga mig själv. 
Bortse från vädret utanför fönstret, se fram emot det som komma skall och ta en stund i soffan under en filt i stället. Även en sådan här dag eller kväll blir väl vad man gör den till, så det är väl bara att sätta igång med det…

Trevlig kväll alla!

tisdag 27 januari 2015

Smycken


Det var ju det där med att blanda. Blanda rosa och rött och silver med guld som jag nu faktiskt gärna gör till skillnad mot förr. Men än så länge har jag sträckt det modet till att blanda i hemmet, inte på kroppen…


Skämt och sido… Både jag och mannen är mer "silvriga" än guldiga. 
När vi förlovade oss blev det två ringar från Efva Attling. När jag nu fyllde 40 fick jag av mina äldsta goa vänner ett smyckeset från Edblad i stål och guldfärgat, jättefina verkligen, men jag blev sedan lite osäker på om jag skulle använda dem, då det ju var med guldfärg också… Fånigt va, jag vet!? Men jag tycker det var så synd om de då oftare skulle ligga i sin ask än att jag skulle ha på mig dem varje dag, så jag var lite "otypisk mig" och faktiskt frågade om jag kunde få byta, vilket de ju med hade sagt att jag kunde…. Och självklart kunde jag det, de ville ju med att jag skulle vara nöjd!


Så när jag gången efter festen kom tillbaka till hemstaden gick jag in i guld och silverbutiken för att byta och insåg vad mycket fint jag missat tidigare från Edblad …. (se länken)

Hade till och med svårt att välja denna gången.
Jag valde till slut tre armband eftersom jag alltid har armband och dessa är så bra att kunna kombinera med andra favoriter. De tre blev det med hjärtat, det långa som jag har tillsammans med min klocka och det tredje med pärlkedja. Så nu när jag har dem tänker jag alltid lite extra på mina goa vänner.


På min höger arm just nu - Stjärnan från Edblad, hemmagjorda gummiband, (himla roligt pyssel förresten) , ett textarmband jag fått av goaste grannen och "Messina" från Lakewoodliving.
Eftersom jag tack vare denna 40 års present fick upp ögonen för Edblads smycken så har jag nu blivit lite av en samlare. Jättekul att ha hittat ngt som man kan spara på, som man ändå kan ha tillsammans och byta efter vad man känner för dagen.
Dessutom är deras smycken tillverkade av kirurgiskt stål och därmed nickelsäkra vilket är ett måste för mig, annars kliar det direkt. De har ju dessutom inte bara vackra smycken heller utan även ett stort utbud av stilrena kläder, skor och inredningsdetaljer. 

Gillar verkligen deras kollektion med stjärnan med så där har jag örhängen, armband och ring.
Trivs så bra med dem.





När jag köpte min stjärnring var Liten med.
När vi kikat på Edblads smycken första gången föll både hon och jag för den lilla ringen med glittrig rosett. Denna gång fanns det bara en enda kvar och den passade perfekt på en Litens finger, så självklart var det väl en mening med att hon skulle ha just den!? 

Av kära mor fick jag hjärtörhängena i julklapp och det skulle vara så roligt om de fick för sig att göra en ring med hjärtat också.


Har aldrig nånsin varit speciellt inne på märken över huvud taget, men just detta gillar jag då hela deras kollektion faller mig i smaken. Att det dessutom inte är svindyrt jämfört med många andra märken är ju bara en bonus.

Åter till dagen! 

måndag 26 januari 2015

Snö och tö



Usch, ja idag känns det lite så faktiskt, usch… Måndag, en "klassisk" sådan. Var galet trött i morse så jag somnade om när klockan ringde och blev lite senare med allt vad jag tänkt mig av denna morgon. Ni vet känslan hur man känner sig alldeles förvirrad, mosig och snurrig när allt som man skulle göra på en halvtimme-timme helt plötsligt behöver göras på typ, fem minuter… Ingen drömstart direkt. 
Det svider i mina ögon av trötthet. Mira har kommit in i någons slags löp, IGEN….!? Verkar som hon bara var ut och vände för att komma tillbaka i det igen, vet inte riktigt vad det är med henne. Supergossig och tjålig men går runt och ropar efter kille halva natten. Jag verkar dock vara den enda som vaknar av det. Nej, till natten blir det öronproppar…

Känner mig allmänt seg i kropp och själ, men ska snart ta mig en jätte kopp med te så kommer jag nog igång. Får drömma mig bort tillbaka till helgen så blir känslan lite lättare….


Vi hade lyckats komma över biljetter via Ica som hade ordnat med förhandsvisning av filmen Big Hero 6, så det blev lite tidigare uppstigning än vanligt på lördagen när man och dotter åkte till stan för filmpremiär kl.10.00. Finklätt för röda mattan stod det på inbjudan ;0)
De var båda mycket nöjda och tyckte filmen var bra.


Det snöade och blåste rejält i lördags men jag och Liten trotsade det och tog oss ut på skidtur här ute på landet. Riktigt mysigt och inte alls så kallt som jag trodde det skulle vara. Vi var ute flera timmar och åkte skidor och byggde snökoja. Så himla skön känsla när man väl kommer in sedan. 
Mannen var ganska nöjd med, fast inomhus och höll på med pysselrummet. Blir så fint med den nya tapeten och de nya listerna. Vilket lyft. Återkommer när vi börjar närma oss slutresultatet.


På söndagen var en Liten ivrig att komma iväg på skidtur.
Flera gånger kom det spontant - Åh vad jag älskar att åka skidor. 
Det märks verkligen för hon kör på som bara den och jag tror säkert vi åkte runt 5 km i det underbara vädret. Jag kan bara hålla med henne, det är verkligen så härligt!



Inget går upp mot en paus i spåret, med nybakt kanelbulle och varm choklad.
Åh så gott det smakade i solen. 
Vi satt och mös där på en sten och kände solens värmande strålar mot ansiktet.


En liten njutare är vad hon är.
Så härligt att få hänga med henne hela långa dagar.
Hon uppskattar verkligen de kanske små sakerna, påpekade ofta hur mysigt det var osv.
Flera gånger kollade hon bakåt med mig att allt var ok, om jag hängde med osv. :0)


Jag råkade köra på henne i spåret då mina skidor gick lite för fort och jag inte fann mig i att bromsa…. Hon trillade först och sen kom jag och körde ordagrant över henne, med ryggsäck och allt så vi blev liggandes. Till en början hade vi nog lite ont här och där både hon och jag, men sedan blev allt bara en skrattfest, vi kunde inte sluta skratta och skrattade långt efter när vi körde vidare i spåret. 
Synd eller kanske mer tur att ingen filmade, för såg var det nog flera som gjorde då vi blev omkörda av en fyra fem stycken där vi låg…. =0)

Efter det fick hon åkte en bit före, framförallt när det gick lite neråt, och när hon tyckte att det var lagom avstånd till mig bakåt skrek hon - "Hojt hojt", då var det grönt för mig att åka igen….

Så himla härligt med all snö som kom.
Vi njöt verkligen av att kunna vara ute så mycket och ta vara på allt roligt snön för med sig. 
För efter vi varit hemma och fått i oss lite lunch, hämtade vi upp en kompis och spenderade resten av dagen i pulkabacken, så det var mörkt när vi åkte hemåt igen.

Supernöjda med helgen som var.
Dessvärre är det åter regn och rusk idag så nu är det åter grått och blött….
Självklart tror jag att man blir påverkad av det rent mentalt med, vädret gör mer än vad man tror.

Så nej, nu väntar en stor kopp te och jobb, vilket faktiskt känns helt ok, bara hjärnan får vakna till...