Livet på landet på helgen på hösten

Helger, dagar och veckor går, lite för fort just nu, eller…!?

Vi försöker ta vara på de där soltimmarna och stunderna efter skolan med att vara ute.

Härom dagen gick vi ut i skogen för att plocka mossa och kom hem med både mossa och några trattkantareller. Borde kanske ge den där svampplockningen en lite ärligare chans nu… Men jag vet inte ja, verkar inte ha den där svamplyckan på min sida i år.

Hur som helst är det ju så himla härligt att bara få strosa runt och njuta av den härliga höstluften ute i skogen. Så himla skönt att ha det precis utanför dörren i princip.

Sen blev det en fin helg, på många sätt.

Jag och dotter inledde den på fredagen med bio- och tjejmys på kvällen då mannen var ute på annat skoj. Inte helt otippat somnade vi, som vanligt som två stockar i soffan.

 Gick som vanligt upp, ganska tidigt, men efter att solen gått upp och tog mig en skön löprunda. Så himla skön luft. Drog mig länge med innan jag tog tag i mig själv och tog mig ut, men väl ute kändes det ganska lätt så jag är glad att jag inte kände efter för mycket där jag låg i sängen.

Det är en fröjd verkligen, att både få ha vattnet med Klarälven och skog så nära.

Smyckad av naturen

När jag kom in stod en lite morgonmysig tjej, påklädd och redo också för att ge sig ute på morgontur i form av en liten promenad och undrade om jag ville hänga på? Självklart…

Så himla mysigt att gå en tur i morgonsolen med henne, plocka de förmodligen sista spåren av sommaren med oss in och sätta i vas. Höra hennes stora och små tankar om livet.

Värma lite varm choklad till frukost och steka bananpannkakor med kokos, blåbär och chokladsirap.

Det absolut bästa med helgfrukostar att kunna ta sig tiden och göra det där lilla extra som man inte hinner med i veckorna.

Vi intog lördagslunchen i skogen vid Klarälven med, men där kändes det att hösten har kommit med den mer kyliga luften.

Väl hemma fortsatte jag med det jag tagit tag i häromdagen men då bensinen tog slut. Det är ändå ngt visst med det där gräsklippandet… !? Vi har ju två små robotar som eg ska sköta det där, men då vår tomt är något lite för ojämn för att de ska kunna göra sitt så stannar de hellre på väl utvalda platser, så nu har vi bytt en stund med grannen. Och jag tycker ändå det är en rätt trevlig stund det där, lite som att stå i tvättstugan. Sätta på en podcast och fixa med lite annat under tiden, det är ju inte helt tokigt ändå. Lite "terapiarbete" kanske någon skulle kalla det och tja, varför inte…!?

Livet på landet, en liten del av det goda.

På lördag em åkte man och dotter på hockey, Färjestad - Modo så när jag var klar tyckte jag att jag gjort mig förtjänt av lite skön "egentid". Så himla underbart och välbehövligt. 

Bara få slå sig ner och njuta av värmen och bubblorna, ensam, andas i tystnad och verkligen bara vara.

Som om inte helgrukostarna är härliga att få lägga lite extra tid på så är det ju minst lika underbart att få lägga lite extra tid och själ på en god middag. Som jag längtat efter en riktigt god fisk och skaldjursgryta här hemma. Tittade på lite olika recept och tog till mig det som jag vet att vi gillar och den blev verkligen magiskt god. 

Mannen och jag njöt av musslor med fänkål, lök, vitlök, grädde, vitt vin, och limeolja, samt svartpeppar och salt, som grillats i foliepaket i ugnen, i väntan på huvudrätten. 

Kan liksom inte få nog av musslor, så förbaskat gott.

Food porn när den smakar som allra bäst.

 Tog en skön morgonpromenad på söndagen eftersom jag visste att det skulle bli många timmar i bil denna dag, då både jag och mannen glömt att ta med torrbollar till husvagnen samt att vi glömt en spegel som skulle med hem…. Men ännu en tur ner till Fjällbacka är ju inget jag mår direkt dåligt av.

Liten var inte heller direkt ledsen trots så många timmar i bil.

Hann med en god lunch på Skafferiet med. Men nu var det verkligen öde i det där lilla paradiset.

Sedan var det så dags att ge sig hemåt, IGEN, från den där kusten. Blir inte riktigt klok på den där kusten som liksom alltid trollbinder mig på sitt sätt…. Det är väl så det kommer vara och förbli, men inte mig emot, bara allt hittar en bra lösning.

Älskade älskade goa unge som jag just nu inte får nog av att pussa på och gossa med.

Sen har vi ju den här kommande mörka hösten…. 

Oktober, november….. 

Kan de ge mer energi än vad de tar det här året!?

Det hoppas jag innerligt….

Denna vecka har väl inte direkt fått den bästa starten.

Kanske den sämsta på mycket länge, men men.

Vi vet ju alla att de där dagarna finns där med. De betydligt mindre roliga. Hur bra jag än tycker att jag mår i det stora hela numer så. Är jag ju inte mer än människa. En känslomänniska dessutom. Saker är och händer som man inte kan påverka, beslut ska tas som känns tunga och inte direkt behagliga… När man våndas över lite för mycket, lite så där allt och inget, tänker och känner, känner och tänker… När livet är livet och det inte alltid är som man vill. När saker och händelser känns ovissa i mångt och mycket. Men jag tänker, det kunde vara så mycket värre, så väldigt mycket värre, men ändå, man måste få känna ont, för ont gör det ibland, går inte att styra, utan det skas igenom, även de mörka och trista, för en dag så ljusnar det igen. 

Det vet vi….

Men just nu gör det ont och då får det vara så.
Så får vi se hur länge det kommer värka.

Två små kommande fixa projekt.!? Liten har redan lagt sina önskemål...

Nu tänker jag försöka lägga fokus på saker och fylla livet med det som får mig att må bra.

Till ex att ta tag i kameran. Fota betydligt mer med kameran ist för mobilen. Fixa och ordna hemma.

Boka in en massa trevliga saker framöver. Vill fika och trycka i mig litervis med te tillsammans med kära goa vänner, gärna flera av de som jag inte träffat på alldeles för länge…! Fixa Halloweenfest för Liten och hennes kompisar!? Ngn liten utflykt till huvudstaden i slutet på November. Äta goda middagar och umgås med de som ger energi. Träna, träna, sån grym energiboost. Och en hel del "bara vara" med så blir det säkert bra det här med.

Den här veckan, den här hösten, det här som är.